Lars Danielsson, Senior Advisor på Lumo Advice: Europa vill bryta gamla beroenden och bygga nya allianser
Ursula von der Leyens årliga tal om tillståndet i unionen innehöll färre stora reforminitiativ och mer av en övergripande färdriktning. Tyngdpunkten låg på ett mer självständigt Europa, stärkt konkurrenskraft och säkerhet samt på att genomföra och förenkla den politik som redan beslutats.
Tre saker att ta med sig från talet:
- Fokus flyttas från nya regler till genomförande och förenkling. Kommissionen vill korta tillståndsprocesser, minska den administrativa bördan och motverka nationell överimplementering av EU-regler.
- Relationen med Kanada kan bli modell för en ny typ av partnerskap. Von der Leyen öppnade för att Kanada ska bli EU:s första associerade medlem – en modell vars rättsliga form och närmare innebörd ännu inte är klar.
- Klimatmålen ligger fast, men klimatanpassning får större tyngd. EU:s bindande mål om 90 procents nettominskning av utsläppen till 2040 jämfört med 1990 kvarstår, samtidigt som kommissionen aviserar nya initiativ mot bland annat värmeböljor och vattenbrist.
Kanada som möjlig associerad partner till EU
Den övergripande ramen för talet var Europas förmåga att agera i en mer konfliktfylld omvärld. Von der Leyen betonade behovet av att minska strategiska beroenden och överbrygga det teknologiska gapet till Kina och USA. Konkurrenskraft, säkerhet, energi och internationella partnerskap knöts därmed samman i en bredare agenda för europeisk handlingskraft.
Kanadas premiärminister Mark Carney närvarade när von der Leyen föreslog att Kanada skulle bli en associerad medlem till EU. Samarbetet ska bygga vidare på frihandelsavtalet CETA och omfatta bland annat ekonomisk säkerhet, avancerad teknologi, försvar, energi och kritiska råvaror.
Begreppet associerad medlem motsvarar ingen definierad medlemskategori i EU-fördragen, även om EU redan kan ingå långtgående associationsavtal med tredjeländer. Innebörden av denna nya samarbetsform kommer därmed behöva tas fram under mandatperioden.
Europeisk säkerhet, Ukraina och nya former för samordning
Säkerhet och Ukraina hade samtidigt en framträdande plats. Von der Leyen aviserade en ny europeisk säkerhetsstrategi och ett säkerhetsprotokoll inspirerat av Natos artikel 4. Det ska ge en medlemsstat möjlighet att samla övriga medlemsstater till konsultationer och en samordnad respons vid exempelvis hybridangrepp. I talet lyftes också behovet av ett europeiskt säkerhetsråd där bland andra Kanada, Storbritannien, Norge och Ukraina skulle kunna delta.
På konkurrenskraftsområdet ligger inriktningen i linje med Draghi- och Letta-rapporterna. Den inre marknaden ska fungera bättre, investeringar ska kunna genomföras snabbare och administrativa hinder minska. Von der Leyen riktade särskilt uppmärksamhet mot så kallad gold-plating, där medlemsstater lägger nationella krav ovanpå EU-regler.
Kommissionen ska också presentera ett nytt bankpaket för att minska fragmenteringen på finansmarknaden och förbättra företagens tillgång till kapital. Samtidigt framhöll von der Leyen att inför nästa långtidsbudget behövs ytterligare intäktskällor till EU-budgeten utöver medlemsstaternas traditionella bidrag.
Energi, elektrifiering och minskat importberoende
Energifrågan placerades tydligt i konkurrenskrafts- och oberoendeagendan. Von der Leyen satte upp målet att fördubbla elens andel av Europas energianvändning till 2040 och betonade behovet av investeringar i elnät, anslutningar och lagring. Förnybar energi, kärnkraft och biometan lyftes fram som delar av vägen bort från importberoendet av fossila bränslen.
På klimatområdet aviserade kommissionen ett europeiskt ramverk för klimatresiliens, en plan mot värmeböljor och ett nytt vatteninitiativ. Arbetet ska bland annat stärka varningssystem och hälsoberedskap samt möta växande problem med vattenbrist och läckage i Europas vatteninfrastruktur. Det ökade fokuset i talet på klimatresiliens är dels relaterat till att 1,5 gradersmålet inte kommer att nås och ett svar på sommarens naturkatastrofer.
Ursula von der Leyen uppehöll sig länge vid frågor som rör AI och sociala medier. Hon menade att AI kunde vara till stor nytta men att utvecklingen måste regleras. Inga nya instrument på detta område föreslogs dock. Som väntat aviserades ett förslag om ålderbegränsning för användning av sociala medier, något som redan är på väg att genomföras i ett antal medlemsländer.
Sammanfattningsvis var talet välformulerat och skickligt framfört, men utan så mycket konkret innehåll. EU-kommissionen anser att EU-arbetet behöver fokusera på att navigera ett komplicerat geopolitiskt landskap, med målen att stärka konkurrenskraften och se till att de gemensamma klimatmålen uppnås.
Under kommande år blir EU:s fokus mer utåtriktat än tidigare när arbetet med att stärka Europas politiska, ekonomiska och strategiska handlingsutrymme intensifieras.
Lars Danielsson, Senior Advisor på Lumo Advice, tidigare Sveriges ambassadör i EU.