Årets Almedalen: från pengar till tillstånd

Ett återkommande tema under årets Almedalsvecka var enigheten mellan industrins företrädare och politikerna på plats om att svensk konkurrenskraft  inte främst hänger på mer finansiering, utan på större handlingskraft. Flaskhalsen är tillstånd, regelverk och politisk förmåga att väga samhällsintressen mot varandra. 

På så sätt har man i år kommit ett litet steg närmare en lösning. För om problemet primärt är hastigheten med vilken verksamheter får tillstånd, och hur olika samhällsintressen ska vägas mot varandra, blir det genast mycket enklare att komma överens. Totalförsvaret ger dessutom frågan om handlingskraft en ny tyngd. När beredskap, infrastruktur och försvar tar större plats i statens budget blir det svårare att köpa sig ur målkonflikter. Då återstår politiska prioriteringar, snabbare processer och tydligare ansvar.

När flera samhällsintressen ska vägas mot varandra krävs förmågan att prioritera

När näringsliv och politik slutar kasta ansvaret mellan sig blir nästa fråga svårare: vem fattar besluten när industri, klimat, miljö, säkerhet och lokala intressen inte går att förena fullt ut? Nu ökar istället förväntan och kraven på politiken att göra det som är politikens uppgift: att ta och bära ansvaret för ibland svåra avvägningar mellan olika samhällsintressen. 

Och om man ska utgå från seminarieprogrammet i Almedalen för att identifiera det just nu mest omdiskuterade samhällsintresset så kommer olika varianter på beredskap, resiliens, geopolitik och totalförsvar högt på listan, såklart tillsammans med och ibland i kombination med AI. Klimat och miljö fortsätter att vara starka, men tappar mark jämfört med förra årets upplaga.

Som en enkel temperaturmätare har vi jämfört hur ofta några begrepp förekommer i seminarieprogrammet i år jämfört med 2025. Det säger inte allt om innehållet, men det fångar något av tonläget.

Begrepp	2026	Förändring jämfört med 2025
Beredskap	13%	+4 procentenheter
AI	35%	Oförändrat
Klimat	17%	-2 procentenheter
Miljö	49%	-10 procentenheter

Den geopolitiska förskjutningen blev tydlig när USA:s ambassadör Christine Toretti, i en panel arrangerad av Citigroup och Dagens Industri, betonade att USA:s strategiska fokus nu ligger på Stilla havsområdet. Det innebär inte att Nato eller den transatlantiska relationen har tappat betydelse. Men det betyder att Europa måste bära mer av det praktiska ansvaret för sin egen säkerhet. 

På tal om försvarsinvesteringar arrangerade Lumo Advice under veckan ett seminarium på just detta tema. Tillsammans med vår partner Baker McKenzie och en stark panel med Lars Danielsson, Ted Elvhage, Max Villman och Mattias Hedwall diskuterade vi förutsättningarna för svenska och europeiska startups att ta sig in på marknaden för försvarsmateriel.

Kontrasten är tydlig. I Ukraina är innovationstempot mycket högt. Samtidigt är inköpsprocesserna hos exempelvis FMV i stor utsträckning anpassade för en annan tid och en annan typ av leverantörer. Det gör försvarsmarknaden till ett konkret exempel på samma fråga som återkom under hela veckan: hur bygger Sverige snabbare, köper smartare och väger risk på ett sätt som motsvarar det säkerhetspolitiska läget?

Den gemensamma nämnaren för årets Almedalen var inte en ny stor reformidé, utan en ovanligt bred insikt om var Sverige kör fast. Nu handlar det inte primärt om pengar, teknik eller vilja. Istället är det förmågan att fatta beslut när flera legitima intressen står mot varandra som står i fokus. 

Fyra saker som fastnade

• En tvåbarnsfamilj bär varje vecka hem omkring 55 kilo livsmedel

• Kinesisk kontroll över sällsynta jordartsmetaller kan leda till att en komponent som kostar 10 euro stoppar avancerade vapensystem 

• Kriminalvården har börjat bygga fängelser av trä, med samma säkerhetskrav som fängelser i betong

• Almedalsbesökarna verkar mer städade i dag, möjligen med undantag för några välbekanta kvällsstråk