Sydkoreas presidentval – och vad det betyder för Sverige
Analys av Lumos senior advisor Lars Danielsson
När Lee Jae-myung den 3 juni valdes till Sydkoreas 21:a president blev det inte bara en politisk seger för det progressiva Demokratiska partiet. Det blev en signal om ett nytt Sydkorea mer självsäkert, mer pragmatiskt och potentiellt mer relevant för svenska intressen än någonsin tidigare.
Valet, som utlystes i spåren av en konstitutionell kris och föregicks av ett dramatiskt maktvakuum, innebär att Lee nu styr med ett sällsynt starkt mandat. Hans parti kontrollerar nästan två tredjedelar av nationalförsamlingen, vilket öppnar för långtgående reformer på flera fronter.
För svenska företag och investerare är detta inte en marginell händelse i ett avlägset hörn av Asien. Sydkorea är världens tionde största ekonomi, och ett nyckelland för svensk export inom teknik, energi och industri. Med en ny politisk kurs kan möjligheterna öka markant.
Grönt ljus för gröna affärer
Lees ekonomiska program innehåller ett tydligt fokus på hållbar tillväxt, grön omställning och digital transformation. Administrationen väntas satsa motsvarande 72,5 miljarder dollar på offentliga och privata AI-investeringar, samtidigt som den satsar på förnybar energi och klimatneutral industri. Här finns öppningar för svenska företag inom clean tech, energi och digital hälsa.
Intressant är också Lees ambition att göra Sydkorea till en av världens tre ledande AI-nationer. För svenska aktörer inom mjukvara, halvledare och cybersäkerhet är detta en marknad att bevaka noggrant.
Ny industriell nationalism – med reglering i sikte
Men det är inte bara guld och gröna skogar. Regeringen planerar också en hårdare reglering av de mäktiga konglomeraten, de så kallade chaebolerna, och föreslår bland annat skärpta regler för företagsstyrning, arv och arbetsrätt. Det kan påverka affärsklimatet även för utländska aktörer som samverkar med koreanska jättar som Samsung, Hyundai och LG.
Samtidigt pekar Lees uttalade pragmatism på att han är beredd att justera kursen om det gynnar det nationella intresset eller om opinionen kräver det. Det skapar en dynamisk men volatil miljö, där företag måste vara både anpassningsbara och vaksamma.
Klämd mellan stormakter – med blicken mot Norden?
Utrikespolitiskt försöker Lee navigera mellan USA:s hårda krav på ökade försvarsutgifter och Kinas växande inflytande. En del kommentarer gör gällande att den nyvalde presidenten vill orientera sig bort från USA. Detta är en säkerhetspolitisk omöjlighet för ett land som har 28 500 amerikanska soldater stationerade inom sina gränser och med Nordkorea som fortsatt riskfaktor. Kinas ekonomiska betydelse för Sydkorea kommer att öka, inte minst i kölvattnet på den amerikanska tullcirkusen. Men politiskt är Sydkorea numera fast förankrat som en liberal marknadsekonomi.
Den tilltagande strategiska trianguleringen i Östasien, gör dock att Seoul behöver söka nya och stabila samarbetspartners. Lee kommer inte – av främst historiska skäl – vara benägen att fortsätta sin företrädares vurm för Japan. Däremot kommer Europas ekonomiska och politiska betydelse för Sydkorea säkerligen att öka.
Här kan Sverige spela en roll. Vi delar inte bara teknologiska och miljömässiga ambitioner med Korea – vi delar också ett starkt intresse för frihandel, stabilitet och innovation. Flera svenska bolag har redan ett fotfäste i landet, men potentialen är långt ifrån uttömd. Med EU-Korea-frihandelsavtalet som grund finns det både marknad och mandat att fördjupa samarbetet.
I ett världsläge där protektionism och geopolitisk oro ökar, är länder som samtidigt satsar på teknik, hållbarhet och öppenhet sällsynta.
Lars Danielsson
Sveriges ambassadör i Sydkorea 2011-2015 och senior advisor på Lumo Advice