När USA backar från life science-tronen kan kartan ritas om
Life-science har kommit att bli en av Sveriges viktigaste industrier. Branschens export på nästan 200 miljarder kronor placerar den på andra plats i storleksordning, efter vägfordon.
Trots att vi har ett vitalt ekosystem för life science på hemmaplan har den amerikanska marknaden länge spelat en avgörande roll för svenska aktörers framgång internationellt. Under decennier har USA varit den självklara motorn i den globala life science-sektorn. Landet har kombinerat världsledande forskning med en marknad som stått för nästan hälften av läkemedelsindustrins intäkter. För svenska bolag har USA både varit den mest lönsamma exportmarknaden och en strategisk referenspunkt för innovation, prissättning och kliniska studier. Detta har gjort att många har sett närvaro i USA som strategiskt oumbärlig.
Men under president Trumps andra mandatperiod håller spelplanen på att ritas om. I kombination med en mer protektionistisk politik skär USA ner på forskningsanslag, pressar läkemedelspriser och begränsar internationellt forskningsutbyte. Det förändrar förutsättningarna för hela den globala life science-industrin.
Forskningssystemet tappar kraft
Amerikanska universitet, länge världens mest attraktiva forskningsmiljöer, står nu under stark politisk press. Federal finansiering villkoras på ideologiska grunder. Samtidigt försvåras visumprocesser för internationella forskare, vilket leder till att talang och spetskompetens redan har tvingats söka sig bort från USA.
De federala myndigheterna National Institutes of Health (NIH) och Centers for Disease Control and Prevention (CDC) har fått budgetarna kraftigt reducerade – i vissa fall med upp till hälften. Neddragningarna drabbar både grundforskning och kliniska program och skapar en osäkerhet som riskerar att bromsa innovationstakten i hela sektorn. NIH är landets största källa till offentlig forskningsfinansiering. Forskare vittnar dessutom om politisk styrning på bekostnad av vetenskaplig evidens, vilket ytterligare försvagar tilliten till amerikansk forskning.
Prispress på läkemedel skakar branschlogiken
Trump utfärdade i maj en exekutiv order om att läkemedelsbolag på den amerikanska marknaden måste tillämpa principen ”Most Favorable Nation” (MFN) på prissättning. Det innebär att bolagen inte får sätta högre priser på den amerikanska marknaden än i andra utvecklade länder. Presidenten har även skrivit brev till 17 av de största bolagen, däribland AstraZeneca där han har uppmanat till prissänkningar på den amerikanska marknaden för att undvika olika handelsrelaterade straffåtgärder från hans administration. Det har skapat oro i hela industrin. Pfizer blev första bolag att, genom ett nyligen tecknat avtal med administrationen, acceptera MFN-principen för prissättning av läkemedel. Framförallt till patienter inom välfärdsprogrammet för låginkomsttagare, Medicaid. I utbyte mot detta - tillsammans med en rad andra löften, exempelvis att investera i ökad produktion i landet – får de undantag från nya tullar.
AstraZeneca var nyligen det första icke-amerikanska bolaget att teckna ett liknande avtal för att undvika tullar. Sedan tidigare har bolaget aviserat att de ska investera 50 miljarder dollar i bland annat nya tillverkningsanläggningar och FoU i USA. De har också nyligen beslutat att notera sina aktier på New York-börsen vid sidan av sin huvudnotering på Londonbörsen och sekundärnotering i Stockholm. Många källor menar att administrationen i förhandlingarna uppmanat AstraZeneca att flytta sitt huvudkontor till USA.
Administrationens press för sänkta priser och ökade investeringar kan tvinga de internationella bolagen att kompensera lägre lönsamhet i USA med höjda priser i Europa. I ett brev till EU-kommissionen i våras uppmanade flera läkemedelsbolag unionen att tillåta höjda läkemedelspriser för att ”rättvist belöna innovation” och undvika flytt av verksamheter till USA. I vissa fall har vi redan sett konkreta prishöjningar, exempelvis Eli Lillys 170 procentiga höjning av sitt obesitaspreparat Mounjaro i Storbritannien. Eftersom Sverige idag har bland EU:s lägsta läkemedelspriser riskerar vi påverkas dubbelt – både genom sämre tillgång till nya läkemedel och minskade incitament för investeringar i forskning och produktion.
Europa och Sverige får en ny roll
Life science-sektorn är nu turbulent och företagens kortsiktiga hantering av Trump-administrationens linje ser ut att få negativa effekter för patienter i Europa. Men har man ett längre perspektiv öppnar utvecklingen i USA ett möjligt fönster för Europa och Sverige. Om USA inte längre vill vara den ekonomiska och forskningsledande motorn i denna enorma och livsviktiga sektor finns chansen för andra att ta ledningen.
Sverige har redan en stark position med avancerad forskning, internationellt konkurrenskraftig produktion och stabila institutioner. Men konkurrensen om framtidens forskningsinvesteringar kommer att hårdna. Frågan är nu i vilken utsträckning länder som Sverige kan erbjuda ett tillräckligt starkt alternativ för etablering av både forskning och produktion. Attraktiva förutsättningar för forskning genom långsiktig finansiering och förutsättningar för att rekrytera internationella forskare är en viktig faktor. En attraktiv marknad för att introducera nya läkemedel och gynnsamma förutsättningar för att etablera produktion är en annan. I den volatila värld vi nu lever ska inte något så enkelt som långsiktig stabilitet underskattas som försäljningsargument.
Dynamiken kommer dock inte att förändras i en handvändning. Life science-branschen har långa utvecklingscykler och det här handlar om en successiv förskjutning av fokalpunkten i sektorn. Men det är nu den nya dynamiken formas och de som vill vara med bör formera sig för att sätta press på den svenska regeringen att ta tillfället i akt.
Frida Lönnberg
Partner, Lumo Advice