År 2026 i kristallkulan
Det hör till traditionen att i anslutning till det nya året göra såväl förutsägelser, löften som utfästelser. Vi på Lumo Advice vill inte vara sämre, så här kommer vår titt in i kristallkulan för 2026.
Vår spåkula säger oss att 2026 kommer att fortsätta erbjuda världen ett geopolitiskt osäkert läge vilket bidrar till såväl ökad osäkerhet som en volatil ekonomisk utveckling. I det läget kommer hushåll och företag alltmer värna det närliggande. Därmed tvingas företagsledare och politiker att ta ännu ett steg från de stora orden och visionernas tid till det mer konkreta och jordnära.
På hemmaplan vässas argumenten och strategierna inför valåret medan EU gör allt för att omforma sig i lagom takt för att svara upp till den nya världsordning som börjar ta form. Klimatet får ge vika för plånboken samtidigt som det spända politiska läget mycket väl kan leda till en regleringsvåg på såväl EU-nivå som här hemma i Sverige.
Kanske är 2026 också året då vi – tack vare mindre fokus på stora visioner samt det kommande riksdagsvalet – går från ord till handling. Bli därför inte förvånade om det kommer skarpa beslut om stora infrastrukturinvesteringar med efterföljande spadtag.
Här nedan följer våra spaningar inför året som kommer. Får vi rätt?! Om ett år vet vi.
1. Plånboken vinner över klimatet
Vad händer:
Klimatengagemanget dämpas när privatekonomin är pressad. I Storbritannien syns det tydligt: andelen som rankar klimatet som en av de viktigaste frågorna har fallit (53 % nu, ner från 69 % 2023). Samma mönster återkommer i flera europeiska länder sedan 2022: klimatoron finns kvar, men konkurreras ut av levnadskostnader, vård och trygghet.
Varför?
Det här är mer en fråga om prioriteringar än om bristande kunskap. När hushåll känner sig ekonomiskt trängda flyttar fokus från långsiktighet till plånboksfrågor. Viljan att göra rätt är i princip oförändrad, men möjligheterna att agera är mer begränsade. Klimatåtgärder som upplevs som dyra blir därför kommunikativt svåra.
Det intressanta:
Klimatfrågan dör inte. Men den byter roll: från moralisk huvudfråga till en underfråga som måste motiveras via konkurrenskraft, jobb, energi och säkerhet. 2026 blir året då skillnaden mellan det som väcker oro och det som faktiskt prioriteras blir väldigt tydlig.
2. Ett EU i flera hastigheter väcker liv i eurodebatten
Vad händer:
”Multi-speed Europe” går från prat till praktik. EU har redan olika nivåer genom Schengen och eurozonen. Nu blir skillnaderna mer strukturerade, mer politiska – och mer avgörande för hur beslut fattas.
Eurofrågan blir i praktiken en proxy för en större fråga: var i EU:s maktstruktur vill Sverige vara? Opinionen har svängt över tid, men politiskt är frågan ändå märkligt nedtonad. Resultatet kan bli att Sverige glider in i en ”yttre ring” – utan att någon riktigt har valt det aktivt.
Varför:
När euroländerna fördjupar samarbetet kring kapitalmarknad, industri, försvar och ekonomisk policy får de också ett informellt försteg i förhandlingar. Det handlar mindre om valuta och mer om inflytande, tempo och tillgång till beslutens förmöten.
Det intressanta:
2026 kommer troligen inte ge ett avgörande i eurofrågan, men det kommer göra debatten svårare att undvika.
3. 2026 blir året då de stora techbolagen måste börja ta europeisk reglering på allvar
Vad händer?
EU:s digitala lagstiftning går från teori till praktik. DSA och DMA har redan lett till utredningar, åtgärder och de första riktigt stora böterna. Nästa steg är att fler beslut kommer snabbare – och slår direkt mot affärsmodeller, inte bara mot enskilda funktioner.
Varför:
EU har byggt en verktygslåda som kan användas på riktigt: DSA, DMA och AI Act – med sanktionsnivåer som faktiskt gör ont. Och det nya är inte reglerna i sig, utan att de nu börjar tillämpas konsekvent. AI Act skärps dessutom i takt med att fler system klassas som högrisk, och fler initiativ (som ”digital fairness”) är på gång för att angripa manipulation, ”dark patterns” och abonnemangsfällor.
Det intressanta:
2026 blir året då techbolagen slutar hoppas på ”regulatorisk tröghet”. När böter och krav börjar påverka intäktsmodeller förflyttas spelplanen. För företag som är beroende av plattformar betyder det här: compliance, risk och reputation behöver upp på ledningsnivå – inte ligga kvar som en fråga för jurist och digitalchef.
4. Sociala medier tappar i betydelse för politisk kommunikation
Vad händer:
Valrörelsen 2026 blir en kommunikationsmässig omställning. EU:s reglering av politisk reklam har redan fått stora plattformar att dra i handbromsen. Meta har stoppat politisk annonsering i EU, Google har följt efter – och effekten blir att även aktörer som Valmyndigheten får problem att köpa räckvidd för ren valinformation.
Konsekvenserna:
Betald räckvidd som snabb tillväxtmotor försvinner. Det slår hårdast mot små partier, kampanjer och nya rörelser, det vill säga de som tidigare kunde köpa synlighet. Samtidigt riskerar politisk kommunikation att flytta till mer svårgranskade miljöer: privata grupper, parallella communityn, influencers och nätverk.
Varför:
Utöver regelverket finns en annan dimension: trötthet. Plattformarnas fokus på ständig konflikt, misstro och skapad polarisering gör att sociala medier tappar status som huvudscenen för interpersonella digitala relationer.
Det intressanta:
Partierna tvingas tillbaka till äldre kampanjmetoder: fysiskt fotarbete, egna kanaler (mejl, SMS, medlemslistor), förtjänad räckvidd och redaktionell synlighet. 2026 blir ett stresstest: hur mobiliserar man väljare när plattformarna inte längre säljer genvägar?
5. 2026: Året då vi tar beredskaps- och säkerhetsfrågorna till en mer konkret nivå
Vad händer:
Efter att i kölvattnet av NATO-inträdet ha diskuterat hur viktiga beredskaps- och säkerhetsfrågorna är blir 2026 året då det blir ordentlig verkstad i arbetet med att rusta samhällsbygget för en ny och osäker framtid. Sverige kommer till exempel att investera historiskt tungt i transportinfrastrukturen under planperioden 2026–2037, där järnvägen får en dominerande roll i de namngivna investeringarna.
Varför så plötsligt:
Tre logiker krockar – och pekar åt samma håll:
1. Säkerhet
Nato och beredskap gör logistik och öst–väst-kapacitet strategiskt relevant.
2. Industri
Produktionsstörningar och kapacitetsbrist blir en tillväxtfråga, inte bara ett pendlingsproblem.
3. Klimat
Ska utsläppen ner behövs mer gods och persontrafik på räls.
Det politiska läget:
Infrastruktur blir ett sätt att visa handlingskraft utan att gå rakt in i ett kulturkrig. Men det är också en riskfylld fråga: den politiker som lovar leverans måste klara av att hantera de långa tidsperspektiven, de höga kostnaderna, de utdragna tillståndsprocesserna och ett transportsystem som under tiden ofta inte håller tiden.
Det intressanta:
Järnvägen har länge varit en tråkig fråga långt utanför den centrala dagordningen. 2026 blir den en viktig symbolfråga: för statens kapacitet, för industrins framtid och som ett stresstest för politikens förmåga att få vardagen att fungera.